Vad innebär EU:s förordning om kritiska råmaterial (Critical Raw Materials Act) för Sverige?

EU:s förordning om kritiska råmaterial öppnar stora möjligheter för Sverige. Med sina rika geologiska tillgångar och en lång tradition av gruvdrift har Sverige en stark utgångspunkt för att ta en ledande roll. Här finns redan kända fyndigheter av bland annat sällsynta jordartsmetaller, vanadin och grafit framför allt i alunskiffrar och de norrländska järnmalmsfälten, vilket gör landet väl rustat att bidra till EU:s mål om att säkra tillgången på de råmaterial som behövs för den gröna och digitala omställningen.

Förordningen uppmanar medlemsländerna att identifiera och påskynda projekt som stärker den inhemska tillgången på kritiska material. För Sverige betyder det att både intensifiera prospekteringen och att modernisera tillståndsprocesserna, samt förbättra samarbetet mellan myndigheter. Projekt som klassas som strategiskt viktiga inom EU kan dessutom få kortare handläggningstider och lättare tillgång till finansiering och stöd på EU-nivå.

Sverige förväntas också bidra till att bygga upp EU:s kapacitet för förädling och återvinning, så att material som utvinns här i större utsträckning kan bearbetas, återanvändas och behållas inom de europeiska värdekedjorna. Med höga miljökrav och stark teknisk kompetens har Sverige goda möjligheter att visa att produktion av kritiska råmaterial kan vara både hållbar och konkurrenskraftig i ett globalt perspektiv.