Prospektering av mineral och metaller sker oftast stegvis, från inledande skrivbordsstudier till mer avancerade fältundersökningar och analyser. En typisk arbetsgång kan se ut så här:
1. Förberedelser
Geologer samlar in och analyserar tillgängliga historiska data, borrkärnor, geologiska kartor och digitala databaser. Mycket av informationen tillhandahålls av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Utifrån kunskapen om geologin, mineralförekomster och tidigare gruvverksamhet väljs områden ut för vidare undersökning. Även nya, outforskade områden kan utvärderas. Detta ligger till grund för en ansökan om undersökningstillstånd.
2. Genomgång och provtagning av historiska borrkärnor
När historiska borrkärnor finns tillgängliga förvaras de ofta i SGU:s borrkärnearkiv i Malå. Dessa kärnor kan återbesökas, karteras och ibland provtas på nytt för att ge mer information.
Det finns ingen lagstadgad skyldighet att lämna in borrkärnor till SGU, utan det sker ofta frivilligt från företagens sida. När borrkärnor väl finns i SGU:s arkiv är de tillgängliga för företag, forskare och andra intressenter. Om material från arkivet provtas måste resultaten rapporteras tillbaka till SGU inom sex månader så att informationen blir offentligt tillgänglig.
3. Fältarbete och kartering
Geologer undersöker berggrunden och kartlägger geologiska strukturer som sprickzoner, lagerföljder och tecken på mineralisering samt samlar in prover från jord, berg och vatten.
4. Geofysiska mätningar
Mätinstrument används för att mäta de geofysiska egenskaperna under markytan, antingen från luften eller från marken. Vanliga metoder är:
- Magnetometri – mätning av magnetiska fält
- Resistivitet – elektrisk ledningsförmåga
- Elektromagnetiska mätningar – kombination av magnetiska och elektriska egenskaper
- Seismiska och gravimetriska mätningar – vågrörelser och variationer i gravitationen
Resultaten från mätnignarna används för att skapa konceptuella 3D-modeller av berggrunden och för att identifiera mineraliserade områden.
5. Provborrning
Provborrning är den enda metod som kan bekräfta om det finns en fyndighet av intresse under markytan. Om tidigare undersökningar visar lovande resultat och arbetsplanen har godkänts, utförs provborrning. Vanliga metoder är:
- Kärnborrning (diamantborrning) – ger cylindriska borrkärnor för detaljerad geologisk analys.
- RC-borrning (tryckluftsdriven slagborrning) – ger krossat bergmaterial, snabbare men mindre exakt.
Alla borrkärnor karteras, och utvalda delar analyseras i laboratorium för att bestämma metallhalter och bergartsegenskaper.
6. Utvärdering och modellering
All insamlad data sammanställs och analyseras. Resultaten presenteras ofta i form av 3D-geologiska modeller som visar berggrundens uppbyggnad och områden med möjlig mineralisering.
7. Samråd och miljöbedömningar
Vid mer omfattande prospekteringsarbete krävs samråd med markägare, myndigheter och andra berörda parter. Miljömässiga, kulturella och sociala faktorer ska beaktas innan vidare beslut fattas.
Källa: SGU, ”Hur en gruva blir till”,
https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralnaring-och-samhalle/hur-en-gruva-blir-till/