Endast en bråkdel av alla prospekteringsprojekt leder till en ny gruva, och sett ur ett globalt perspektiv handlar det om färre än ett av tusen projekt. I Sverige pågår prospektering ofta under många år utan att leda till någon gruvverksamhet. Även om en fyndighet upptäcks måste den först genomgå omfattande miljömässiga, tekniska och ekonomiska prövningar innan eventuell brytning kan godkännas. Prospekteringsprojekt bidrar därför främst med värdefull geologisk kunskap, snarare än till nya gruvor.
I praktiken innebär det att prospektering för privata företag är förenad med betydande ekonomisk risk. Det är också en förklaring till varför prospektering ofta sker i anslutning till befintliga gruvor, där geologiska förutsättningar och fyndigheter redan är kända. När ett företag som exempelvis Bergslagen Metals väljer att prospektera i områden utan pågående gruvverksamhet, görs det därför utifrån starka geologiska indikationer om att det kan finnas en eller flera ekonomiskt brytvärda fyndigheter i området.
Källor:
- SGU, “Hur en gruva blir till”, https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralnaring-och-samhalle/hur-en-gruva-blir-till/
- Regeringskansliet , “Frågor och svar om gruvor”,
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/naringspolitik/fragor-och-svar-om-gruvor/ - SGU, “SGU Rapport 2013:01: Prospektering och gruvbrytning i Sverige”, https://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1301-rapport.pdf