Ja, det är möjligt. Samarbeten med orter i Finland, Kanada eller Australien kan ge tillgång till kunskap, utbytesprogram och idéer om hur gruvverksamhet och lokalt samhällsliv kan utvecklas tillsammans på ett bra sätt.
Falcondo – ett exempel på miljömässigt hållbar dagbrottsverksamhet
Falcondo driver dagbrottsgruvor i Dominikanska republiken med inriktning på utvinning av järn och nickel. Genom att integrera markåterställning parallellt med gruvdriften visar företaget att dagbrott kan bedrivas både effektivt och ansvarsfullt. Deras arbetssätt är ett bra exempel som vi kan hämta inspiration och lärdomar från inför utvinningen av fyndigheter som alunskiffern i Viken, som också kan komma att brytas i ett öppet dagbrott.
Deras arbetssätt är ett bra exempel som vi kan hämta inspiration och lärdomar från inför utvinningen av fyndigheter som alunskiffern i Viken, som också kan komma att brytas i ett öppet dagbrott. Återställningsarbetet sker i två huvudfaser. Den första omfattar markåterställning, där topografin återskapas och erosion förebyggs genom dräneringssystem och terrassering. Den andra fasen består av återbeskogning, som inleds med snabbväxande gräs för att stabilisera jorden och följs av trädplantering för att återskapa skogsekosystem. Under de senaste fem åren har över fyra miljoner träd planterats i gruvområden och angränsande provinser, i samarbete med Rotary- och Lions-klubbar, studenter och lokala organisationer. Tack vare detta program har mer än 75 % av den inhemska floran återetablerats inom tolv år.
Genom att påbörja återställning redan under produktionen säkerställer Falcondo att miljöåterhämtningen påbörjas medan resurserna fortfarande utvinns, inte först efteråt. Denna integrerade strategi minimerar miljöpåverkan under driften och påskyndar återväxten av naturen när verksamheten avslutas.
Källa: Falcondo, ”Om Falcondo”, https://www.falcondo.do/us.php
Cluff Lake – ett exempel på hållbar gruvavveckling och markåterställning
Orano Canada Inc. drev Cluff Lake-projektet i Saskatchewan, Kanada, mellan 1979 och 2002. Under denna period producerades mer än 28 miljoner kg urankoncentrat genom en kombination av underjords- och dagbrottsgruvor samt en anrikningsanläggning. Det som särskiljer Cluff Lake är inte bara dess bidrag till världens tillgång på ren energi, utan också hur hela livscykeln visar att gruvdrift kan bedrivas ansvarsfullt från start till avslutning.
Det som särskiljer Cluff Lake är inte bara dess bidrag till världens tillgång på ren energi, utan också hur hela livscykeln visar att gruvdrift kan bedrivas ansvarsfullt från start till avslutning. Programmet omfattade demontering av anläggningar, säkring av avfallsmagasin, omformning av landskapet och återställning av naturliga dräneringssystem. Sedan 2013 är området helt öppet för allmänheten, och miljöövervakning visar att mark och vatten är säkra för traditionell användning och samhällsändamål.
Projektet har nu gått in i sin slutfas, där den kanadensiska kärnsäkerhetsmyndigheten (Canadian Nuclear Safety Commission) har godkänt att området överförs till Saskatchewans program för långsiktig förvaltning (Institutional Control Program). Det visar att storskalig uranbrytning kan avslutas med ett landskap som är stabilt, återställt och återintegrerat i sin naturliga miljö.
Även om Cluff Lake-projektet använde omfattande sandmagasin, medan så kallad torr deponering planeras för alunskiffern i Viken, är Cluff Lake ett starkt exempel på att ansvarsfull gruvdrift och hållbar återställning är fullt möjliga. Projektet ger värdefulla lärdomar för framtida verksamheter om hur miljöpåverkan kan minimeras, samtidigt som man stödjer både ren energi och lokala samhällen.