I Sverige regleras ägandet och rätten att utvinna mineral och metaller genom minerallagen (1991:45). Lagen skiljer mellan så kallade koncessionsmineral och markägarmineral.
Koncessionsmineral är en särskild kategori av mineral där varken staten eller markägaren automatiskt har rätt att utvinna dessa. I stället är det staten, genom Bergsstaten som kan bevilja undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner till företag eller personer som anses kvalificerade. Dessa tillstånd krävs för att prospektera efter och bryta koncessionsmineral.
Exempel på koncessionmineral: järn (Fe), koppar (Cu), bly (Pb), zink (Zn), nickel (Ni), kobolt (Co), guld (Au), silver (Ag), vanadin (V), samt olja, gasformiga kolväten, kol, diamanter och andra ädelstenar. Uran (U) och dess status som koncessionsmineral är för närvarande (2025) under prövning.
Exempel på markägarmineral: kalksten, kvarts, fältspat, sand, lera, torv, byggnadssten och natursten som granit, diabas och marmor.
Källor:
- Regeringskansliet / Sveriges Riksdag, ”Minerallagen (1991:45)”, https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1991:45
- SGU, ”Minerallagstiftning”, https://www.sgu.se/mineralnaring/minerallagstiftning/
- SGU, ”Undersökningstillstånd”, https://www.sgu.se/bergsstaten/undersokningstillstand/