Metoder som används varierar beroende på projektets fas och syfte. Några av de vanligaste är:
- Geologisk kartläggning – identifiering och tolkning av bergarter, strukturer och tecken på mineralisering.
- Geofysiska mätningar – exempelvis magnetiska, elektromagnetiska, resistivitets-, gravimetriska och seismiska undersökningar som ger information om förhållandena under markytan.
- Geokemisk provtagning – analyser av jord, vatten, vegetation och berg för att upptäcka metallhalter eller geokemiska mönster som kan peka mot mineralisering.
- Borrning – kärn- eller slagborrning används för att undersöka berggrundens utseende och sammansättning på djupet.
- Fjärranalys och digitala verktyg – drönare, satellitbilder och artificiell intelligens används i allt större utsträckning för att bearbeta geodata och skapa tredimensionella modeller av berggrunden.
Källa: SGU, ”Prospektering”, https://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring/prospektering/